Groddjur
I Stockholms stad finns alla de fem arter som förekommer i länet: vanlig groda, åkergroda, vanlig padda samt större och mindre vattensalamander.
Groddjuren trivs i en sammanhängande mosaik av våtmarker, småvatten, skogsdungar och öppna gräsmarker. De är en hotad art och minskar kraftigt i hela världen. I Stockholm är situationen också trängd, men förutsättningarna har på senare år förbättrats genom att man bland annat byggt groddammar och på olika sätt gynnat deras livsmiljöer.
Groddammar
De flesta groddammar finns utmärkta i Naturkartan för Stockholms stad.
Groddammar, Naturkartan i Stockholms stad
Groddjursarter
Den vanligaste av Stockholms fem groddjursarter är mindre vattensalamander, med vanlig groda på andra plats och vanlig padda på tredje. Större vattensalamander är fortfarande mindre vanlig, men sällsyntast är åkergroda.
Inventeringar
Groddjur inventeras löpande i Stockholms stad och inventeringarna visar att groddjuren gynnats av de insatser som genomförts. Den senaste inventeringen gjordes 2023 då 36 lokaler undersöktes.
Resultaten visade en positiv trend för större vattensalamander. Sannolikt på grund av att man flyttat salamandrar och återinfört dem på olika platser, men nyanlagda dammar och restaurerade reproduktionsmiljöer har också bidragit. Större vattensalamander saknas alltjämt från stora delar av sitt historiska utbredningsområde och flera av populationerna är isolerade.
Trenden för mindre vattensalamander bedöms vara stabil eller ökande då den gynnats av dammar som anlagts under de senaste 20 åren. Vanlig groda och vanlig padda visar också stabila trender tack vare etableringar vid nyanlagda småvatten, men vanlig groda har försvunnit från några lokaler och minskat på andra. Sämst har det gått för åkergrodan, som har starkt negativ trend vid två lokaler som tidigare utgjort de bästa i kommunen.