Fiskefrämjande viltförvaltning

Förvaltning av våra fiskbestånd innefattar även en förvaltning av arter som äter mycket fisk, som sälar och skarvar. De fiskar som främst drabbas är rovfiskar, framför allt gädda, ål, öring och abborre. Skyddande åtgärder och skyddsjakt tillämpas därför för att skydda bestånden i känsliga områden samt vid fiskeredskap och odlingar.

Skyddande åtgärder

Skyddande åtgärder kan handla om att hindra säl och andra rovdjur från att ta rovfiskar vid känsliga tidpunkter som under leken samt att skydda fiskodlingar och fiskeredskap.

Exempel på skyddande åtgärder är sälskrämmor som skapar obehagliga ljud som sälen skyr och kan därmed användas för att hålla sälen borta från ett begränsat område. Ett sälskyddsnät består av rostfria vajernät som anpassas efter botten på den tilltänkta platsen och släpper igenom alla fiskarter men inte säl.

Att tänka på vid sälskydd

• Akustiska sälskrämmor finns både för direktanslutning, med uppladdningsbara batterier samt på flottar som drivs med sol- och vindkraft.
• Under kommande år ska Stockholms stad utföra försök med självförsörjande sälskrämmor på flottar i viktiga lekområden för bland annat öring och gädda. Två av dessa kommer ligga i Stockholms ström och utanför Åvaån i Tyresta.
• Sälskyddsnät placeras från botten och upp över det högsta möjliga vattenståndet. Om det inte går att spänna upp nätet kan det fästas med stora roterade flytdon i överdelen.
• Ett sälskyddsnät måste märkas ut ordentligt för att undvika kollisioner och förses med ett nedsänkbart parti om det är tillåtet för båtar att passera.

Skyddsjakt

Skyddsjakt kan innefatta arter som normalt inte har jakttider eller kan ske under perioder då jakttiderna inte gäller. Jakttider, kvoter och olika krav på jägaren kan ändras och du bör därför alltid besöka Jägareförbundet, Länsstyrelsen eller Naturvårdsverket för att vara uppdaterad innan jakten. Tänk på att när fällda djur rapporteras in ordentligt blir förvaltningen mer effektiv och det finns möjligheter att anpassa kvoterna på ett bättre sätt.

Att tänka på vid skyddsjakt

• Förutom jakt med kula eller hagel finns det möjlighet att skyddsjaga med fällor samt med preventiva åtgärder som oljéring av ägg.
• Tänk på att ansöka i god tid för skyddsjakt då handläggningstiderna kan vara långa och jakten ofta får ske under en begränsad tid.
• Bäver och säl är jaktbart vilt och kräver därmed licens och markägartillstånd. Skarv är skyddad av EU:s fågeldirektiv och kan endast skyddsjagas.