Fiskvägen vid Slussen innan den täcktes över och man ser stenarna som skapar strömvirvlarna.
Fiskvägen vid Slussen innan den täcktes över med annan infrastruktur. Man ser bland annat stenarna som skapar strömvirvlarna som fiskarna simmar i. Foto: Lennart Johansson

Fiskvägen i nya Slussen

I Slussen finns nu en av de största och mest avancerade fiskvägarna i Sverige. De över 50 fiskarter som finns runt Stockholm kan äntligen ohindrat vandra mellan Mälaren och Saltsjön.

De flesta av Stockholms fiskarter vandrar mellan söt- och brackvatten. I vattendrag kan därför dammar, slussar eller andra hinder skapa vandringssvårigheter som påverkar djuren negativt. För att hjälpa fiskarna upp och ner anlägger vi därför konstgjorda strömsträckor som kallas fiskvägar eller faunapassager – som den som nu finns i nya Slussen.

Mer information om ombyggnationen av Slussen finns på webbplatsen Stockholm växer.

Fiskarna rör sig mellan havet och Mälaren

Fiskar och andra djur vandrar oftast av två anledningar, för att föröka sig eller för att söka föda.

När det gäller fiskarterna vi har i Stockholm har evolutionen lett till många spännande beteenden och anpassningar:

  • Öringen söker sig upp i strömmande vattendrag på hösten där rommen får ligga utan konkurrens.
  • Ålen korsar Atlanten när den kläcks och växer sedan upp i Mälaren och dess tillrinnande vattendrag.
  • Gäddan och abborren letar sig upp i sötvatten till grunda varma vikar där ynglen växer fort och har gott om föda.

I Stockholm har fiskvandringen varit begränsad på grund av reglering av Mälaren, slussar och starka strömmar. Med de nya fiskvägen blir det nu möjligt för alla fiskarter att röra sig fritt mellan kusten och Sveriges tredje största sjö, alltså Mälaren.

Fiskarna räknas och mäts

Även om fiskvägen i Söderström i högsta grad är en teknisk lösning gör utformningen med sten av olika fraktioner att den fungerar som en naturlig strömsträcka. Vattenströmmen bryts upp av stenarna och bakvatten skapas vilket möjliggör vandring även för svagsimmande arter såsom mört, braxen och abborre.

Fiskvägen kommer vara öppen året runt och underhåll sker genom luckor i vardera änden av den drygt 100 meter långa konstruktionen. Närmast Mälaren sitter en fiskräknare med kamera som dokumenterar all fauna som vandrar upp till eller från Mälaren. Kameran både räknar, mäter och artbestämmer de fiskar som nyttjar den. Denna data blir ovärderlig för övervakningen av vilka arter som rör sig i området och kan även användas för se märkta fiskar eller invasiva arter som vi inte vill ha in i Mälaren.

Om du vill se fiskarna som simmar genom fiskvägen och få mer information, så finns en webbsida med filmer och statistik.

Vilka fiskar kan du se?

Det här är några av de arterna som använder sig av fiskvägen i Slussen.

En illustration av fisken abborre.

Abborre

Abborren är en mellanstor rovfisk som äter smådjur som liten och fisk från cirka 15 cm längd. Leker i april–maj och är vanlig i de flesta sjöar och längst kusten. Mestadels stationär stimfisk som kan bli över 20 år gammal och väga över 3 kg. Mycket populär som sport- och matfisk.

 

En illustration av fisken gädda.

Gädda

Gäddan är en glupsk rovfisk som livnär sig på fisk bara några månader efter kläckning. Leker i mars–maj. Riktigt stora gäddor är i allmänhet honor, som växer snabbare. Arten fyller en viktig roll, främst längst våra kuster, då den håller bestånd av småfisk som exempelvis storspigg i schack. Bättre som sportfisk än matfisk, så utöva så kallad catch-and-release, framförallt längs kusten.

 

En illustration av fisken braxen.

Braxen

Hög, ihoptryckt och benig karpfisk som äter smådjur. Leker i maj–juli på grunda växtrika bottnar varpå hanen får ljusa vårtor på huvudet. Vikt upp till 9 kg. Trivs i varmt vatten och är mycket allmän i insjöar och längst kusten. Populär bland metare.

 

En illustration av fisken öring.

Havsöring

Rovfisk som kläcks i rinnande vatten, där den främst äter smådjur. Från cirka 20 cm storlek äter den fisk. Leken sker i strömmande vatten från oktober–december och ungarna stannar i bäcken i 1–3 år i tre olika yngelstadier – som heter parr, stirr och slutligen smolt – som vandrar ut i kustvattnet och har silverblanka ­fjäll.

 

En illustration av fisken gös.

Gös

Nattaktiv och abborrliknande rovfisk. Äter smådjur som liten och fisk från cirka 10 cm längd. Leker i maj–juni. Vikt upp till 14 kg, men oftast 3–6 kg. Lever sommartid mest pelagiskt, alltså i de stora fria vattenmassorna i sjöar och hav. Vanlig i våra större sjöar samt i de inre delarna av skärgården. God matfisk som fångas mycket i Mälaren genom fiskemetoden trolling. Detta kräver fiskekort.

 

En illustration av fisken mört.

Mört

Mörten är en Sveriges vanligaste karpfiskar och finns i de flesta sjöar och i skärgården. Mörten känns igen på dess silverglänsande fjäll och röda ögon. Den är oftast 15–30 cm, men den kan bli upp till 50 cm. Mörten är en allätare och livnär sig på bland annat insekter, växtdelar och djurplankton.

 

En illustration av fisken ål.

Europeiska ålen

Ormlik rovfisk som äter det mesta. Leker i Sargassohavet, 6 500 km från Sverige. Ållarver driver med Golfströmmen mot Europa och väl där kallas de för glasål. I april–maj vandrar framför allt honorna upp i sötvatten där de tillbringar lång tid innan de vid 5–25 års ålder vandrar tillbaka över Atlanten för att leka och dö. Observera att fiskeförbud råder på ålen.

Om fiske i Stockholm

Uppdaterad