I Stockholm lever vi sida vid sida med många olika slags vilda djur, till exempel rådjur och rödräv.
För att samspelet mellan oss och de vilda djuren i vår närhet ska fungera är det viktigt att vi visar dem den hänsyn som krävs och framför allt att vi lämnar dem ifred.
Om du ser ett skadat, sjukt eller dött djur kan du rapportera detta till staden.
Telefon: 08-651 00 00.
Du kan också anmäla genom appen Tyck till.
Rådjur är det vanligaste klövviltet i Stockholms stad. Vi stöter ofta på de vackra rådjuren som lever i vår närhet och för många människor bidrar de till naturupplevelser.
Men den stora rådjursstammen orsakar också skador för oss människor, både i odlingar och trädgårdar men framför allt i trafiken.
Generellt så mår rådjuren i Stockholm väldigt bra. De har gott om mat och minimalt med naturliga fiender. Deras fettreserver under vintern är mycket goda och de behöver absolut inte få mer mat genom utfodring.
När mat slängs ut till rådjuren fungerar det främst som ett buffébord för råttor och andra skadedjur. När rådjuren lockas in i tät bebyggelse med många vägar ökar också risken för trafikolyckor.
Rådjur är det djur som orsakar flest antal viltolyckor i trafiken i Sverige. I Stockholms stad skedde 355 trafikolyckor 2023 där rådjur var inblandade.
Många av olyckorna sker under maj månad, i samband med att honorna stöter bort sina fjolårskid. Den tid på dygnet då risken för olyckor är störst är i skymningen, klockan 19.00–22.00. Det är då rådjuren ger sig ut på sitt nattliga letande efter föda.
Som förare är det viktigt att anpassa sin hastighet och vara mer uppmärksam på att det kan springa ut rådjur.
Räven är en opportunist som äter det den kommer över. Rävarna hjälper därför till att hålla beståndet av småvilt i schack. Den jagar även råttor som är vårt allra vanligaste skadedjur, vilket gör att räven är samhällsnyttig.
Räven äter även rådjurskid vilket bidrar till att rådjursstammen inte växer sig alltför för stor.
Tyvärr kan rävar drabbas av skabb – en parasit som äter av deras hud och gör att räven får kala fläckar på kroppen. Skabben känner man igen genom att räven vanligtvis först tappar pälsen på svansen och bakdelen.
Skabb dödar räven genom en lång och utdragen process vilket orsakar ett enormt lidande. När du ser en räv med skabb vill vi därför få information om detta så att vi kan förkorta deras lidande och minska spridningen av skabb.
Du kan anmäla räv med skabb via appen Tyck till.
Stockholms stad hanterar djur på offentlig mark inom staden men även i Nackareservatet, Görvels naturreservat och Ågesta friluftsområde. Djur på Djurgården hanteras av Djurgårdsförvaltningen.
Staden hanterar inte djur som finns på privat mark, till exempel villatomter. Då ska du vända dig direkt till en viltvårdare. Om djur orsakar skada kan vi hjälpa till, men det görs enbart efter bedömning av viltvårdare.
Skadade eller döda djur hanteras av stadens viltvårdare. Viltvårdarens uppdrag är att avliva skadade djur när bedömningen är att djuret inte kommer att överleva. Viltvårdaren tar också hand om döda djur.
Staden har inte resurser för att ta hand om vilda djur eller vårda skadade djur.
Stadens viltvårdare använder sig av en drönare som är utrustad med värmekamera för att inventera mängden vilt. Syftet är att få större kunskap om antalet djur och hur dessa rör sig. Det är en viktig del i arbetet med att förhindra trafikolyckor.
Drönaren används aldrig i samband med skyddsjakt eller för att söka efter skadade djur. Ingen videoupptagning eller fotografering sker med drönaren och den hanteras enbart av utbildad personal. Användningen sker alltid med hänsyn till flygtrafiken.
Staden skiljer på djur och skadedjur som till exempel möss, råttor och duvor.
På sidan Skadedjur kan du läsa mer om stadens skadedjursbekämpning och vad du kan göra för att motverka skadedjur.
Uppdaterad
