Stockholms träd
Träden på Stockholms gator och i stadens parker är viktiga för både stadsbilden och miljön. Träden förbättrar stadens luft och klimat, växtbäddarna tar hand om dagvatten samtidigt som Stockholm blir en trevligare stad att bo och vistas i.
På stadens gator och torg finns 45 000 träd. De vanligaste trädarterna är lind, lönn och oxel.
Gatuträden
Arbetet med att få träd att trivas i den utsatta miljön som en stad är pågår dagligen. Ny teknik utvecklas och nya metoder prövas för att träden ska växa och må bra.
Stadens träd har många värden. Förutom skönhets- och kulturella värden, bidrar de också till klimatanpassning och biologisk mångfald i staden. Målet är en hållbar och grön stad för alla som bor i eller besöker staden.
Förutom de vanligaste arterna planterar staden också träd som inte är lika vanliga att se. När alla träd inte är av samma art blir trädbeståndet både starkare och mer motståndskraftigt.
Träd och ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster är funktioner hos ekosystem som gynnar människor och som vi har nytta av, till exempel
- klimatreglerande effekter
- vegetation som producerar bär och frukt som vi kan ha nytta av
- vad vi kan få ut i rekreation.
Träd bidrar med en rad ekosystemtjänster, till exempel
- mildra effekter av klimatförändringar avseende värmeböljor och skyfall
- bibehålla en god luftkvalitet
- stärka den biologiska mångfalden.
Vid värmeböljor ger träden skugga och i växtbäddarna kan dagvatten fördröjas och även bevattna träden.
För att främja den biologiska mångfalden planteras träd som gynnar pollinatörer. Genom att välja blommande träd som blommar tidigt eller sent på säsongen kan säsongen förlängas för bin och humlor.
Skötsel av stadens träd
För att träden på våra gator ska utvecklas behöver de skyddas mot skador både ovan och under jord. Träd i staden behöver beskäras för att skapa en stabil kronstruktur samt för att förhindra konflikt med infrastruktur så som ledningar och belysning samt trafik.
Nyplantering
Det finns många goda anledningar att plantera träd i en stad. Till exempel för att
- ta nytta av alla ekosystemtjänster som träden för med sig
- bättre kunna hantera dagvatten på platser där det är problem med översvämningar
- göra staden vacker och trivsam.
Det planteras träd som ersättning för skadade och sjuka träd men också på platser där det inte funnits träd tidigare. Träd planteras oftast på vintern när träden är i vila.
Nyplanterade träd behöver vatten. Därför kan man se träd med bevattningssäckar på våra gator och torg. Säckarna används under cirka 2–3 års tid efter nyplantering.
Växtbäddar, biokol och dagvatten
Träd som ska växa på gator och torg planteras i växtbäddar som ger utrymme för trädens rötter och på samma gång är en del av stadens dagvattenhantering.
Växtbäddarna fylls med en blandning av biokol och bergkross (makadam). Biokol består av till exempel kvistar och grenar som hettas upp i en syrefri miljö. Träd och växter som planteras i biokol har bättre möjlighet att överleva och utvecklas, samtidigt som biokolen bidrar till att minska koldioxiden i luften.
Ibland behöver träd tas ned
Det finns flera anledningar till att träd behöver tas ned.
- Träd är sjuka eller skadade.
- Träd riskerar att falla och skada allmänheten.
- Trädens placering hindrar ombyggnad av gator och parker.
- Träden står i konflikt med ledningar och annan viktig infrastruktur som belysning och säkerhetskameror.
- Främjande av biologisk mångfald, som till exempel friställning av ekar i naturmark.
- Trädens placering bidrar till otrygghet.
Besiktning och rötskador
När ett träd visar tecken på sjukdom behöver trädet besiktigas. Detta innebär att en utbildad och certifierad arborist med många års erfarenhet gör en visuell besiktning.
Om trädet misstänks ha rötskador kan ett diagnostikinstrument användas för att mäta skadornas omfattning.
Rötskador beror ofta på upprepade schaktarbeten eller förändringar i marken kring träden. Det kan också bero på stamskador orsakade av till exempel trafik eller felaktigt utförd beskärning.
Bildtext: Här mäts rötskador på ett av Karlavägens träd.
Bildtext: Så här kan ett resultat av mätningen se ut. Skadan återges gradvis på en skala i färg från ljusbrun till svåra rötskador och håligheter som är lila och blå.
