Vi använder kakor (cookies) för att ge dig bästa möjliga funktion på vår webbplats. Innan du godkänt sätter vi bara nödvändiga kakor. Du kan välja vilka kakor vi får använda.
Träden på Stockholms gator och i stadens parker är viktiga för både stadsbilden och miljön. Träden förbättrar stadens luft och klimat, växtbäddarna tar hand om dagvatten samtidigt som Stockholm blir en trevligare stad att bo och vistas i.
På stadens gator och torg finns 33 000 träd. De vanligaste trädarterna är lind, lönn och oxel.
Gatuträden
Stadens träd har många värden. Förutom skönhets- och kulturella värden, bidrar de också till klimatanpassning och biologisk mångfald. Målet är en hållbar och grön stad för alla som bor i eller besöker staden.
Arbetet med att få träd att trivas i den utsatta miljö som en stad är pågår dagligen. Ny teknik utvecklas och nya metoder prövas för att träden ska växa och må bra.
Gå en trädpromenad i city och utforska vilka spännande trädarter som finns i vår stadsmiljö.
Träd och ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster är funktioner hos ekosystem som gynnar människor och som vi har nytta av, till exempel
klimatreglerande effekter
vegetation som producerar bär och frukt som vi kan ha nytta av
vad vi kan få ut i rekreation.
Träd bidrar med en rad ekosystemtjänster, till exempel
mildra effekter av klimatförändringar avseende värmeböljor och skyfall
bibehålla en god luftkvalitet genom att rena luften och ge syre
stärka den biologiska mångfalden
ge en grön och attraktiv miljö för rekreation
främja biologisk mångfald genom att skapa boplatser för många fåglar och insekter.
Vid värmeböljor ger träden skugga och i växtbäddarna kan dagvatten fördröjas och även bevattna träden.
Träd i gatumiljö kan ge skugga, rena luften och ta hand om dagvatten.
Skötsel av stadens träd
För att träden på våra gator ska utvecklas behöver de skyddas mot skador både ovan och under jord. Träd i staden behöver beskäras för att skapa en stabil kronstruktur samt för att förhindra konflikt med infrastruktur så som ledningar och belysning samt trafik.
Gamla träd i en modern stad
Stadens träd är representanter för olika tidsperioder och stilideal. Innerstadens gatuträdsbestånd planterades till stora delar för runt 100 år sedan, medan ytterstadens träd generellt sett är yngre.
I slutet av 1800-talet var stadens gator inte asfalterade, vilket gjorde att marken var mer porös och rötterna kunde breda ut sig relativt fritt. Sedan dess har gatorna asfalterats och en mängd olika typer av ledningar har dragits under marken.
Rotsystemen hos de gamla träden har ofta fått skador när det har grävts i marken och deras utrymme har successivt begränsats. Detta har gjort att vissa av de äldre träden inte längre får tillräckligt med luft och vatten för att kunna växa och leverera de ekosystemtjänster som de tidigare gjort.
Nyplantering
Nya träd planteras för att ersätta skadade och sjuka träd men också vid upprustning och utveckling på platser där det inte funnits träd tidigare. Träden planteras oftast på vintern när de är i vila.
Det finns många goda anledningar att plantera träd i en stad. Till exempel för att
ta nytta av alla ekosystemtjänster som träden för med sig
bättre kunna hantera dagvatten på platser där det är problem med översvämningar
göra staden vacker och trivsam
ge en grön och attraktiv miljö för rekreation
skapa boplatser för fåglar och insekter samt ge mat för pollinerande insekter.
Vid nyplantering arbetar staden med att utveckla trädbeståndet och plantera träd av olika arter. Träden blir både starkare och mer motståndskraftiga när alla träd inte är av samma art.
För att främja den biologiska mångfalden planteras även träd som gynnar pollinatörer. Genom att välja blommande träd som blommar tidigt eller sent på säsongen kan säsongen förlängas för bin och humlor.
Nyplanterade träd behöver vatten. Därför kan man se träd med bevattningssäckar på våra gator och torg. Säckarna används under cirka 2–3 års tid efter nyplantering.
Växtbäddar, biokol och dagvatten
Träd som ska växa på gator och torg planteras i växtbäddar som ger utrymme för trädens rötter och på samma gång är en del av stadens dagvattenhantering.
Träd som drabbats av häggspinnmal kan ofta se obehagliga ut, men sjukdomen är ofarlig för människan.
Häggspinnmalen (Yponomeuta evonymella) är en fjäril som i sitt larvstadium lever i häggar. Larverna förpuppar sig och den vita väven från kokongerna kan täcka hela trädet. När larverna ätit upp häggen flyttar hela kolonin i jakt på en ny hägg.
Angrepp sker oftast i början av juni. Trots att häggens löv kan ätas upp helt av larverna återhämtar sig trädet. Tyvärr är det svårt att göra något åt en hägg som drabbats – ofta får man helt enkelt vänta ut angreppet.
Stadens ekar drabbas vissa år av ett stort angrepp av snedstreckad ekstyltmal (Acrocercops brongniardellus). Malen är en liten insekt som lägger sina ägg i ekarnas blad och lever inuti bladen. Med tiden bildas en stor blåsa på bladens ovansida och bladen blir bruna.
Snedstreckad ekstyltmal lägger sina ägg i slutet av maj, och larverna är fullvuxna i slutet av juni eller början av juli. När de är fullvuxna biter larverna hål på bladen och hissar sig via silkestrådar ner från trädet till marken där de förpuppas. De vuxna malarna lämnar sina puppor under senare delen av juli.
Ekarna tar oftast ingen större skada av malens angrepp.
Alar, och främst klibbal, kan angripas av Phytophthora alni – en grupp bestående av tre arter av algsvampar. Sjukdomen sprids över Västeuropa men utbredningen är okänd.
Tecken på sjukdomen är att trädet får en glesare krona, med små och gulnande löv. Bruna, blödande sår uppkommer på stammens nedre delar och mellan rötterna, och produktionen av kottar ökar. Sjukdomsförloppet kan gå snabbt men ofta blir trädet långsamt svagare under flera år innan det dör. I vissa fall kan trädet återhämta sig.
På SLU, Sveriges lantbruksuniversitets webbplats kan du läsa mer om sjukdomen och aktuell forskning.
