Inventering och fällning
Varje sommar inventerar staden almarna på park- och gatumark för att se om de har drabbats av almsjuka. Inventeringen görs av trafikkontorets konsulterande arboristföretag.
Om inventeringen visar tecken på almsjuka görs en bedömning av trädet. Smittade träd fälls senast vintern samma år. Då förhindrar man att almsplintborren flyger vidare på våren till friska almar i närheten. Det gör att populationen av almsplintborren hålls nere och smittspridningen bromsas.
Sommaren 2025 gjordes en inventering för att hitta almsjuka almar i Stockholm. Cirka 1 150 almar konstaterades ha almsjuka. Av dessa är cirka 600 sly och ungträd i mindre storlek där stammen är mindre än 20 centimeter i diameter. De sjuka träden finns i huvudsak i parker och på naturmark.
Inventeringen ligger till grund för de fällningar av almsjuka almar som sker vintern 2025–2026.
Destruering av fällda träd
Almar som fälls på grund av almsjuka måste destrueras efter fällning för att svampsjukdomen inte ska spridas vidare. Destruering sker oftast genom att trädet flisas och bränns i värmeverk.
På vissa utvalda platser sparas stockarna och återanvänds till bland annat skulpturer och möbler. Det görs efter det att barken tagits bort, eftersom almsplintborren övervintrar i obarkade almstubbar och stockar.
Ersättning med nya träd
Sjuka almar som fälls i park- eller gatumiljö ersätts, där det är möjligt, av nya träd. Om det är nya almar som planteras är det med nya resistenta almsorter.
Sjuka träd i skogs- och naturmark ersätts normalt inte och tas som regel inte bort, om de inte bedöms utgöra en risk för omgivningen. Dessa träd ersätts naturligt av andra trädarter som till exempel lönn och ask.
