Utforska stadens gatuträd i kvarteren runt Sveavägen och på Norrtullsgatan.
Längs kvarteren runt Sveavägen och på Norrtullsgatan kan du följa en promenadslinga och titta på några av de olika gatuträd som staden har planterat genom åren.
Träden är viktiga för vår stad – de renar luften, ger syre, bidrar med skugga och lagrar koldioxid. Träden är boplatser för insekter och fåglar och de skapar en vacker grön miljö för oss som bor i staden. De används för att gestalta stadsbilden och har både kulturhistoriska och sociala värden.
Vid nyplantering arbetar vi med att utveckla trädbeståndet och plantera träd av olika arter. När alla träd inte är av samma art blir stadens träd också mer motståndskraftiga.
Du kan börja på Kungstensgatan eller på Norrtullsgatan, och det går självklart bra att gå hela eller delar av sträckan. Hela promenaden är cirka 1,3 kilometer lång.
Zelkovan tillhör almfamiljen och har stora likheter med denna. Växtsättet är brett vasformigt. Bladen är mörkgröna, utdragna med sågade kanter. Höstfärgerna är roströda. De har en slät stam som med tiden spricker upp i dekorativa plattor.
Andra platser i staden där du kan hitta trädet är i korsningen Rådmansgatan och Birger Jarlsgatan och på Vasagatan.
Alens förmåga att leva i symbios med kvävefixerande bakterier gör att trädet har goda förutsättningar att klara av extrema miljöer. Den italienska alen anses dessutom vara en av de mer torktåligare alarna. Den har genomgående stam och smal konisk kronform och trädet blir 12–15 meter högt. Bladen är djupt gröna och kan sitta kvar ända in i december.
Andra platser i staden där du hittar trädet är på Kungstensgatan.
Detta är ett av de vanligaste stadsträden i många centraleuropeiska städer. Den har ett något rundat växtsätt. Bladen är mörkt gröna med en ljus bladundersida, tandade och en tydligt utdragen bladspets. Den har hängande bär. Barken är slät och påminner lite om bokens.
Andra platser i staden där du hittar trädet är på Kolonivägen i Gamla Enskede.
Detta släkte innefattar endast en art och har använts inom den kinesiska läkemedelstillverkningen samt för gummiproduktion. Trädet kan bli upp till 20 meter högt, men förutsättningarna för de tre gummiträden som planterades på den här platsen 2018 kommer inte att ge en sådan tillväxt.
De äldsta exemplaren i Sverige är 7–9 meter höga. I ungdomsstadiet har gummiträdet ett samlat växtsätt, för att med åldern bli mer skärmformigt. Lövverket ger ett friskt grönt uttryck. Om man försiktig delar ett blad kan man se delarna hållas ihop av tunna gummiband. Gummiträd är en av de arter som forskare pekar ut som ett framtidsträd i stadens tuffare klimat. Artnamnet ”ulmoides” betyder almlik.
Andra platser i staden där du hittar trädet är på Loviselundsvägen i Hässelby.
Papegojbusken är trots sitt namn egentligen ett mindre träd, och kan bli upp till tio meter högt. Träden kommer som artnamnet antyder från de norra delarna av Iran. Bladverket är under sommaren mörkt grönt med vågiga blad och tydliga nerver. Dessa träd får en fantastisk höstfärg i orange, rött och lila. Finast färger får trädet på en varm växtplats och efter en varm sommar
Andra platser i staden där du hittar trädet är på Medevigatan och Jakobsgatan på Norrmalm.
Träden har ett vackert vårutspring med ljust gröna, skira barr. Dessa mörknar något under sommaren för att bli brungula under hösten och sedan falla av. Stammarna är dekorativa, först släta under ungdomen för att med åldern fåras med spännande håligheter.
Kinesisk sekvoja ansågs tidigare vara utdöd då fossila rester hade hittats över stora områden. Men i mitten av 1940-talet upptäckte man ett levande bestånd i en dalgång i Kina. Frön från dessa träd spreds snabbt till botaniska trädgårdar och så kallade arboreta, platser där man odlar och samlar träd och buskar för vetenskapliga studier, bevarande eller uppvisning.
Andra platser i staden där du hittar trädet är Grindsgatan på Södermalm och Jakobsgatan på Norrmalm.
Kinesträden är ett mindre träd, som kan bli fem till åtta meter högt. Bladen är vanligen parbladiga och cirka 30 centimeter långa med bronsfärgat lövutspring, och blir sedan mörkgröna. Höstfärgen är brungul till orange. De blommar sent, under juli–augusti, med gula plymer. Träden får frukter under september som dekorativt sitter kvar i träden likt kinesiska lyktor.
Trädet är ljuskrävande och gillar varma platser. Arten har sin naturliga utbredning i de mycket varma och karga bergsskogarna i centrala och norra Kina samt Korea, och har visat sig klara tuffa och utmanande stadsmiljöer.
Andra platser i staden där du kan hitta trädet är Klarabergsgatan på Norrmalm, Magnus Ladulåsgatan på Södermalm och snart även vid Slussen. Vill man resa lite längre bort finns de på Friisgatan i Malmö och i Dresden i Tyskland.
Korstörnet är en värmegynnad och ljusälskande pionjärart och ett av de vanligaste gatuträden i östra USA. De beskrivs ibland som ”torgträd” – träd som får blad lite senare på året. Träden skymmer därför inte vårsolen, samtidigt som ett skirt lövverk senare ger en behaglig skugga under högsommaren.
Under hösten får träden fina, gula höstfärger och dekorativa ärtskidor som kan sitta kvar när träden är avlövade. ”Inermis” är latin för obeväpnad, vilket innebär att de här träden inte har de spetsiga och vassa utskott, så kallade tornar, som skyddar mot betande djur och som torde vara varje arborists mardröm.
Andra platser i staden där du kan hitta trädet är Klara Västra kyrkogata på Norrmalm och Torsplan i Vasastaden.
Uppdaterad
