Växtbäddar

På samma sätt som trädens kronor ovan jord, växer sig trädens rotsystem stora under markytan. I naturliga miljöer samsas växternas rötter med stenar, berggrund och andra växters rotsystem. För träd som växer i stadsmiljö är det utrymmet betydligt mer begränsat. Det är därför viktigt att träden planteras på ett sådant sätt att rötterna både kan växa och få tillräckligt med näring och vatten.

Träd och växtbäddar i stadsmiljö

Det finns många problem för träd som växer i stadsmiljö. Exempelvis kan tillgången till vatten ofta variera stort mellan platser och över säsongen. När många funktioner ska dela på gaturummet uppstår ofta en brist på utrymme. Med allt för små växtbäddar får träden svårt att få den näring och det vatten som den behöver för att växa.

Stockholmsmodellen

För att lösa de problem som drabbar stadsträd har Stockholms stad utvecklat flera metoder för växtbäddar i urbana miljöer.

Ladda ner bilden i större format (pdf)

I stadens handbok om växtbäddar har vi samlat riktlinjer och stöd för dig som planerar, bygger eller förvaltar miljöer med träd åt Stockholms stad.

Handbok om växtbäddar i Stockholms stad

Gamla träd i en modern stad

Många av Stockholms träd planterades i slutet av 1800-talet. På den tiden var markmaterialen i gatorna fortfarande öppna och rötterna kunde breda ut sig relativt fritt under marken. Sedan dess har gatorna asfalterats och en mängd olika typer av ledningar dragits.

De gamla trädens rotsystem har ofta fått skador från när det grävts i marken och rötternas utrymme begränsats. Detta har gjort att stadens träd inte längre får tillräckligt med luft och vatten för att kunna växa och leverera de ekosystemtjänster som de tidigare gjort.

Stadens träd får nya växtbäddar

Genom att bygga och renovera växtbäddar får vi en mer hållbar och grönare stad. På flera platser i staden pågår plantering av nya träd i nya växtbäddar och på andra platser pågår växtbäddsrenoveringar.

Biokol

Biokol är kol som görs av till exempel kvistar och grenar, och används vid odling. I Stockholm använder vi biokol i växtbäddar för träd och andra växter. Biokolet får växterna att må bättre och bidrar till att minska koldioxiden i luften.

Biokol har blandats i odlingsjord i tusentals år världen över för att få träd och andra växter att må bättre. Biokolet suger likt en tvättsvamp upp vatten, näring och luft som annars hade gått förlorat. Trädets rötter kan sedan i sin tur ta upp det vatten och den näring som biokolen håller. Biokolet har visat sig fungera utmärkt för både nyplantering och renovering av växtbäddar.

Genom att använda biokol i växtbäddarna låser vi även ned kol i marken – en så kallad kolsänka. Det är ett enkelt sätt att bidra till att motverka klimatförändringarna.

Biokol och makadam

Användningen av biokol vid nyplantering och renovering av växtbäddar startades av Stockholms stad som ett försök att få träd, buskar och annan grönska att växa i en stadsmiljö med begränsat utrymme för rötterna. Resultatet har blivit friskare, starkare träd och vackrare planteringar.