Stockholms träd

Träden på Stockholms gator och i stadens parker är viktiga för både stadsbilden och miljön. Träden förbättrar stadens luft och klimat samtidigt som Stockholm blir en trevligare stad att bo och vistas i.

Stockholms stad är hem för fler än tre miljoner träd. Söder Mälarstrands vitpilar, valkasken på Långholmen och skogsalmarna på Skogskyrkogården är bara tre av stadens över 800 trädarter.

De vanligaste trädarterna i Stockholm är lind, lönn, oxel, ek, tall och gran, men här finns även arter som ginkgo, magnolia, japansk zelkova, kinesisk sekvoja, kinesträd, katalpa och järnek.

Så tar vi hand om stadens träd

Stockholms stad arbetar ständigt för att få träd att trivas i den utsatta miljön som en stad är. Ny teknik utvecklas och nya metoder prövas för att träden ska växa och må bra. Målet är en hållbar och grön stad för alla oss som bor i eller besöker staden.

Träd som ska växa vid gator och på torg i staden planteras i moderna växtbäddar som ger utrymme för trädens rötter. Växtbäddarna fylls med en blandning av biokol och makadam. Biokol består av till exempel kvistar och grenar som hettas upp i en syrefri miljö. Träd och växter som planteras i biokol mår bättre, samtidigt som biokolen bidrar till att minska koldioxiden i luften.

Biokolet suger likt en tvättsvamp upp vatten, näring och syre som trädets rötter sedan kan ta upp. Biokolet har visat sig fungera utmärkt för både nyplantering och renovering av växtbäddar.

Vill du läsa mer om arbetet med växtbäddar så finns det länk längre ner på sidan.

Exempel på trädprojekt

Sjuka eller nedfallna träd

Ibland måste träd som är skadade eller sjuka tas ned. Träd som står i anslutning till staden gator kan skadas av gräv- eller schaktarbeten i gatan eller på grund av väder eller skadegörelse. En del träd blir för stora för den plats där de växer så att rötterna inte får plats och skadar gatan eller ledningar under marken.

Det händer också att träd blir sjuka eller inte växer som de ska och måste tas bort av den anledningen.

Yngve Larssons Park.

Almsjuka är en svampsjukdom som angriper almar. Sjukdomen sprids i första hand av skalbaggen almsplintsborre. Almsjuka kan även spridas när rötterna på ett sjukt träd har kontakt med rötterna på ett friskt träd. Sjukdomen orsakas av en parasitsvamp som hindrar trädet från att ta upp vatten, vilket leder till att trädet vissnar och dör. När en alm smittas dör trädet inom en växtsäsong. 

När det misstänks att ett träd har almsjuka, då grenar och blad visar tecken på det, gör stadens konsulterande arborist en bedömning. Almar som fälls på grund av almsjuka måste destrueras efter fällning så att inte svampsjukdomen sprids vidare. Destruering sker oftast genom att trädet flisas och bränns i värmeverk.

Almsjuka i Mälardalen

De första angreppen av almsjuka i Mälardalen påträffades 1998. Sedan dess har Stockholms stad fällt omkring 300 almar per år. 

Under sommaren 2021 genomfördes en inventering av almsjuka almar och en sammanställning togs fram. Cirka 500 almar konstaterades almsjuka 2021. Sammanställningen ligger till grund för de fällningar av almsjuka almar som utförs under vintern 2021 och fram till våren 2022.

Sannolikt har antalet almsjuka almar ökat då almsplintborren svärmar mer än en gång, förmodligen på grund av att den varma perioden har varit längre än normalt de senaste åren.

Varje sommar inventeras alla stadens almar för att se om de drabbats av sjukdomen. Inventeringen görs av separata konsulterande arboristföretag. Smittade träd fälls och destrueras för att förhindra att almsjukan sprids till andra almar i staden. Sjuka almar som fälls i park- eller gatumiljö byts ut, där det är möjligt, mot nya träd av annan art eller släkte. Om nya almar planteras är det nya resistenta almsorter som planteras.

Sjuka träd i skog- och naturmark ersätts normalt inte och de tas i regel inte bort, förutom där de bedöms utgöra en risk för omgivningen.

Vaccinering mot almsjuka

Trafikkontoret använder en metod att bekämpa almsjuka genom att vaccinera almar. Hittills har cirka 200 almar vaccinerats, de flesta i innerstan. Vaccinering görs i maj–juni och behöver upprepas varje år.

Vaccineringen ska inte ses som ett garanti att träden är skyddade mot almsjuka utan är ett komplement till andra beprövade bekämpningsmetoder som har använts i Sverige och internationellt under många år, nämligen att snabbt upptäcka och ta bort de smittade träden. Vaccinering görs därför endast på utvalda almar av högt bevarandevärde i parker och gatumark. Metodens effektivitet utvärderas löpande. 

Smitta via rotkontakt går inte att hindra med vaccinering. Vaccineringen har heller ingen effekt på redan smittade almar.

På Skogsstyrelsens webbplats kan du läsa mer om riktlinjerna som är framtagna för bekämpning av almsjuka.

Tipsa oss om misstänkt almsjuka

För att vi ska kunna förhindra spridningen av almsjuka är det viktigt att vi hittar de sjuka träden. Misstänker du att något av stadens träd drabbats av almsjuka kan du anmäla det via vår e-tjänst.

Träd som drabbats av häggspinnmal kan ofta se obehagliga ut, men sjukdomen är ofarlig för människan.

Häggspinnmalen (Yponomeuta evonymella) är en fjäril som i sitt larvstadium lever i häggar. Larverna förpuppar sig och den vita väven från kokongerna kan täcka hela trädet. När larverna ätit upp häggen flyttar hela kolonin i jakt på en ny hägg.

Angrepp sker oftast i början av juni. Trots att häggens löv kan ätas upp helt av larverna återhämtar sig trädet. Tyvärr är det svårt att göra något åt en hägg som drabbats – ofta får man helt enkelt vänta ut angreppet.

Tipsa oss om misstänkt häggspinnmal

Misstänker du att ett träd drabbats av häggspinnmal kan du anmäla det via vår e-tjänst.

Stadens ekar drabbas vissa år av ett stort angrepp av snedstreckad ekstyltmal (Acrocercops brongniardellus). Malen är en liten insekt som lägger sina ägg i ekarnas blad och lever inuti bladen. Med tiden bildas en stor blåsa på bladens ovansida och bladen blir bruna.

Snedstreckad ekstyltmal lägger sina ägg i slutet av maj, och larverna är fullvuxna i slutet av juni eller början av juli. När de är fullvuxna biter larverna hål på bladen och hissar sig via silkestrådar ner från trädet till marken där de förpuppas. De vuxna malarna lämnar sina puppor under senare delen av juli.

Ekarna tar oftast ingen större skada av malens angrepp.

Stadens gröna och blåa rum

Magelungens strandpromenad.

Podcasten Stockholm växer är en serie samtal där du får veta mer om hur Stockholm utvecklas och växer.

I avsnitt 12. Stadens gröna och blåa rum kan du lyssna på ett samtal som handlar om trädens betydelse i stadsmiljön, arbetet med moderna växtbäddar och lokalt producerat biokol samt stråken och vattnet som stadens framtida potential.

Läs även

Uppdaterad