Vi använder kakor (cookies) för att ge dig bästa möjliga funktion på vår webbplats. Innan du godkänt sätter vi bara nödvändiga kakor. Du kan välja vilka kakor vi får använda.
Naturreservatet har särskilda bestämmelser om skydd och skötsel. Vilka föreskrifter som gäller varierar mellan olika reservat, bland annat beroende på områdets karaktär och vilka naturvärden man vill skydda.
I Stockholms stad finns elva naturreservat, ett kulturreservat och en Nationalstadspark. Ett naturreservat eller kulturreservat är ett värdefullt område som skyddas med stöd av miljöbalken. För varje reservat finns en skötselplan som beskriver hur området ska skötas för att natur-, kultur- eller rekreationsvärdena ska bevaras och utvecklas.
Områden som har särskilt stor betydelse för djur, växter och människor kan behöva skyddas av lagen. Att många människor ser naturen som en viktig resurs ger den ett högt bruksvärde.
När vi vistas i naturmiljö får vi lättare att återhämta oss från stress. Barns lek i natur gynnar deras motorik och koncentrationsförmåga. De skyddade naturområdena är en del av vårt natur- och kulturarv som går vidare till kommande generationer.
I Stockholm förekommer en rad olika former av lagskydd, de flesta regleras av miljöbalken.
Biotopskyddsområden bildas också med stöd av miljöbalken för att långsiktigt skydda små mark- och vattenområden (biotoper) som på grund av sina särskilda egenskaper framför allt är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter.
Stockholms stad tar just nu fram förslag för att bilda biotopskyddsområden på fem platser och ska undersöka möjligheterna för biotopskyddsområden på ytterligare fem platser.
Även kulturreservat bildas med stöd av miljöbalken, i syfte att värdefulla kulturpräglade landskap. Lagskyddet är i princip detsamma som för naturreservat, förutom att de kulturhistoriska värdena särskilt lyfts fram.
Stockholms stad har hittills bildat ett kulturreservat: Igelbäckens kulturreservat på Järvafältet. Reservatet omfattar 411 hektar. Det småskaliga gamla odlingslandskapet på fältet, som har anor ända från bronsåldern, har till stora delar sett ut på samma sätt sedan medeltiden.
Särpräglade naturföremål som träd, flyttblock och dylikt kan skyddas som naturminne enligt miljöbalken kap. 7. Skyddsförklaringen kan omfatta även det markområde som krävs för att bevara naturföremålet och ge det behövligt utrymme.
Naturminnen i Stockholms län
I Stockholms stad har två naturminnen inrättats: Johannesdals flyttblock i Vårberg och Pålsundsberget på Södermalm.
De stora flyttblocken ligger på en villatomt och är bevuxna med mossor och ormbunkar.
Pålsundsberget har geologiska bildningar som visar bergets rörelser för miljontals år sedan. Berget hyser också ett stycke ursprunglig stockholmsnatur med både vanliga och sällsynta örter.
I Stockholm finns världens första och Sveriges hittills enda nationalstadspark. Den ingår i tre angränsande kommuner inom området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken och Djurgården och har en yta på totalt 27 kvadratkilometer.
I en nationalstadspark får endast ny bebyggelse och nya anläggningar uppföras om det görs utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets värden skadas. Skyddsformen är inget egentligt områdesskydd utan regleras som riksintresse med särskilda bestämmelser i miljöbalkens fjärde kapitel.
Nationalstadsparkens område utgör delar av tre kommuner: Solna, Stockholm och Lidingö. Stockholms stad har tagit fram en fördjupad översiktsplan för sin del av Nationalstadsparken.
Ett naturreservat är ett värdefullt område som skyddas med stöd av sjunde kapitlet i miljöbalken (SFS 1998:808). Naturreservat har särskilda bestämmelser om skydd och skötsel. Vilka föreskrifter som gäller varierar mellan olika reservat, bland annat beroende på områdets karaktär och vilka naturvärden man vill skydda.
För varje reservat finns en skötselplan som beskriver hur området ska skötas för att natur-, kultur- och rekreationsvärdena ska bevaras och utvecklas.
Natura 2000 är EU:s nätverk av värdefulla naturområden. Syftet är att skydda vissa naturtyper och arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. Skyddsformen återfinns i miljöbalkens sjunde kapitel som "Särskilda skyddade områden".
I Stockholm finns tre Natura 2000-områden som samtliga ligger inom befintliga naturreservat. I Hansta naturreservat på Järvafältet är delar av skogen en ek- och hassellund som utgör habitatet "näringsrik ekskog" enligt EU:s Habitatdirektiv. I både Judarskogens och Kyrksjölötens naturreservat i Bromma finns områden med fuktig lövskog som utvecklas till "lövsumpskog av fennoskandisk typ".
I Kyrksjölöten är även själva sjön ett habitat: "Kalkrikt vatten med bentiska kransalger". (Kyrksjöns botten är delvis täckt av kransalgen rödsträfse). Dessutom är båda områdena i Bromma livsmiljö för arten större vattensalamander, som också den finns listad i Habitatdirektivet.
Länsstyrelsen i Stockholms län har fastställt särskilda bevarandeplaner för alla tre Natura 2000-områdena i Stockholms stad.
Ett mindre naturområde kan i viss mån skyddas av planbestämmelser i detaljplan som kommunen beslutar om. Till exempel kan ett markområde inom planen avsättas som natur- eller parkmark, träd kan markeras för bevarande och särskilda bestämmelser om hur man får förfara med växtligheten inom planen kan skrivas in.
Detaljplaner regleras av Plan- och bygglagen och är juridiskt bindande. Ändring av detaljplan kräver en ny planprocess med tillhörande samråd. Detaljplanen utgör dock inget naturskydd i egentlig mening.
Strandskyddets två syften
Att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden.
Att långsiktigt bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet på land och i vatten.
Stränder är ofta attraktiva för oss människor, för utsikt, promenader, bad, fiske eller båtliv. Genom strandskyddet förblir stränderna tillgängliga för alla. Den strandnära zonen är också mycket värdefull för många djur och växter. Övergången mellan land och vatten ger förutsättningar för en mångfald olika livsmiljöer och funktioner. Strandområden är ofta mycket artrika och fungerar som skydd och spridningsvägar i landskapet.
Förbjudet att bygga
Inom strandskyddsområden är det bland annat förbjudet att uppföra nya byggnader och utföra anläggningar eller anordningar som hindrar eller avhåller allmänheten. Det är också förbjudet att utföra en åtgärd som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.
Strandskyddet sträcker sig vanligtvis 100 meter från strandlinjen, både upp på land och ut i vattnet. Inom Stockholms stad omfattas bara vissa stränder av strandskydd. På Djurgården finns några områden med utvidgat strandskydd, upp till 300 meter från strandlinjen.
Ansöka om dispens
Om du ändå vill utföra en åtgärd inom strandskyddsområde kan du ansöka om dispens från strandskyddsbestämmelserna. För att få dispens krävs särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c § i miljöbalken och att åtgärden är förenlig med strandskyddets syften. Kontakta stadsbyggnadskontoret för ansökan om dispens.
