Centralt i parken finns en cirkulär plats med en staty över Carl von Linné. Statyn omges av en praktfull perennplantering. Tre lindalléer löper mot statyn från omkringliggande gator.
I övrigt präglas parken av slingrande grusgångar, stora öppna gräsytor och en stor mängd träd av varierande art och ålder.
I den norra delen av parken ligger en mycket välbesökt parklek och i den västra delen ligger "Humlanhuset" som är en mötesplats för ungdomar. Här finns bland annat bollplan, ytor för skateboardåkning, ett utomhusgym samt en hundrastgård.
I parkens östra del ligger en sommarservering som ursprungligen byggdes som en vattenkiosk.
Kungliga biblioteket är centralt beläget i Humlegårdens södra del. I denna del finns också två uteserveringar.
Konst i parken
Parken innehåller ett stort antal konstverk däribland
- Linnéstatyn av Fritjof Kjellberg (1885)
- Fredrika Bremerstatyn av Sigrid Fridman (1927)
- bronsskulpturen "Isobartema" av Martin Holmgren (1970)
- "Spel med lekande former" av Lohe Christine (1977)
- Hjalmar Söderberg-skulpturen av Peter Linde (2010).
Historik
Humlegården är Stockholms näst äldsta park. Redan 1619 beslöt Gustav II Adolf att anlägga en humlegård här för odling av köksväxter och frukt för hovets behov.
Från park i barockstil till förfall
På 1650-talet lät drottning Kristina göra om trädgården i barockstil och tillförde då bland annat lindalléerna.
Under 1700-talet började parken gradvis öppnas för allmänheten. När Humlegården mot slutet av 1800-talet övergick i Stockholms stads ägo var det en förfallen park med fruktträd och öppna ängsmarker.
Offentlig park i tysk romantisk stil i slutet av 1800-talet
År 1877 byggdes Kungliga biblioteket. Alfred Medin, Stockholms förste stadsträdgårdsmästare, omvandlade vid denna tid Humlegården till en modern, offentlig park i tysk romantisk stil med mjukt slingrande promenadstråk och en mångfald av träd från olika delar av världen.
Parken moderniseras enligt Stockholmsstilen under 1900-talet
I mitten av 1900-talet inleddes nästa modernisering under stadsträdgårdsmästaren Holger Bloms ledning.
Nya levnadsvanor och nya sätt att använda stadens parker ledde till att parkens gångvägssystem förenklades för att skapa större sammanhängande gräsytor för lek och sport. Samtidigt anlades bollplaner och parkleken öppnades.
Det funktionalistiska stilideal som kännetecknar tillägg från denna tid är uttryck för den parkstil som brukar kallas Stockholmsstilen.
Parken bär idag tydliga spår av de tre nämnda historiska lagren och klassas som riksintresse för kulturminnesvården.
Parkprogram och upprustningar under 2000-talet
Under 2000-talet har ett parkprogram för bevarande och utveckling av parken tagits fram. I enlighet med parkprogrammet har staden utfört upprustningar av bland annat belysning och växter.
- 2007 genomfördes en förnyelse av planteringen kring Linnéstatyn.
- 2010 rustades parkens sydöstra entré upp.
- 2013 övergick parkarbetarlokalen till att innehålla ungdomsverksamhet.
- 2018 utvecklades ytorna i närheten av parkarbetarlokalen.